﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 784
Titel Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om smältsvetsning och termisk skärning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
Titel.kortform Smältsvetsning och termisk skärning
Titel.dokumentnr AFS 1992:9
Titel.överordnad Excerpter ur Arbetsmiljöverkets författningssamling
Utgivningsår 1992
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Arbetsmiljöverket
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn Klassifikationssystem för svenska bibliotek
Klassifikationssystem.1.kortnamn SAB-systemet
Klassifikationssystem.1.url http://libris.kb.se/subjecttree.jsp
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE bultsvetsning
svFK Metoden används för att svetsa bultar, styrstift, krokar, lyftöglor o d till en yta. Utrustningen utgörs av en strömkälla och en svetspistol med chuckanordning för hantering av den detalj som skall svetsas. Vid svetsning spänns detaljen fast i chucken. Med svetspistolen trycks detaljen mot den yta till vilken detaljen skall svetsas. Trycket lättas därefter varvid en ljusbåge uppstår som smälter svetsgodset. Svetsprocessen skyddas genom gasutveckling från svetspulver som appliceras på detaljens fogyta.
ILLU AFS1992_09_01.gif
ILLT Översikt över de vanligaste smältsvetsmetoderna.

svTE metallbågsvetsning
svFK I litteraturen används vanligen beteckningen MMA (Manual Metal Arc Welding). Såväl växelström som likström kan användas. Elektroden består av en kärntråd, omgiven av ett hölje som innehåller olika kemikalier. Höljet smälter i samma takt som kärntråden och bildar ett slaggtäcke över smältan, som på så sätt skyddas mot oxidation och kväveupptagning. Metoden benämns också MAW (Metal Arc Welding).
enUPTE MMA
enUPTE Manual Metal Arc Welding
enUPTE MAW
enUPTE Metal Arc Welding
ILLU AFS1992_09_01.gif
ILLT Översikt över de vanligaste smältsvetsmetoderna.

svTE pulverbågsvetsning
svFK Pulverbågsvetsning är så gott som undantagslöst en automatisk svetsmetod. Tillsatsmaterialet utgörs av en eller flera kontinuerliga obelagda elektroder. Svetsvärmen tillförs genom en ljusbåge som upprätthålls mellan elektrod och grundmaterial. Svetsstället skyddas av en smälta som bildas av svetspulver som tillförs i överskott. Ljusbågen brinner under svetspulvret och på så sätt elimineras den optiska strålningen från bågen. Metoden kan endast användas i horisontalläge med små avvikelser från detta.
ILLU AFS1992_09_01.gif
ILLT Översikt över de vanligaste smältsvetsmetoderna.

svTE kolbågsvetsning
svFK Detta är en gammal sällan använd svetsmetod som i huvudsak endast kommer till användning vid svetsning av koppar. Svetsvärmen alstras genom en ljusbåge mellan en kolstav och svetsgods. Kolbågsvetsning kan utföras endast med likström. Kolbågsvetsning i koppar sker alltid med tillsatsmaterial. Vid svetsning i koppar bildas en rök som vid inandning kan ge upphov till metallrökfeber.
ILLU AFS1992_09_01.gif
ILLT Översikt över de vanligaste smältsvetsmetoderna.

svTE gasvolframsvetsning
svUPTE TIG-svetsning
svUPTE arcotomsvetsning
svFK Den vanligaste gasvolframsvetsmetoden är TIG-svetsning (Tungsten Inert Gas). I tysk litteratur är benämningen WIG (Wolfram Inert Gas). Svetsning sker i inert gas med en elektrod som enbart har till uppgift att överföra ljusbågen utan att själv smälta. Elektroden är därför tillverkad av volfram som har mycket hög smältpunkt (3 370 &#x2103;). Tillsatsmaterialet måste tillföras separat. Skyddsgasen är vanligen argon ibland med tillsats av några procent vätgas (hydrogen). Helium eller heliumargon förekommer också i viss utsträckning. TIG-svetsning används vid svetsning i rostfritt syrafast stål och i vissa metaller som aluminium, nickel och titan. Vid svetsning i rostfritt material och i aluminium innehåller svetsröken höga halter ozon. Höga kromhalter förekommer i röken vid svetsning i rostfritt material. Metoden benämns också GTAW (Gas Tungsten Arc Welding). Vid arcotomsvetsning används två volframelektroder mellan vilka en elektrisk ljusbåge upprätthålls. Vätgas används som skyddsgas. Metoden har numera helt undanträngts av TIG-svetsning.
enUPTE GTAW
enUPTE Gas Tungsten Arc Welding
enUPTE Wolfram Inert Gas
deUPTE WIG
ILLU AFS1992_09_01.gif
ILLT Översikt över de vanligaste smältsvetsmetoderna.

svTE plasmasvetsning
svFK Ett plasma bildas vid stark upphettning av gaser och består av molekyler, joner, atomer och elektroner i ett jämviktsförhållande som bestäms av temperaturen. Plasmatillståndet upprätthålls genom tillförsel av energi på elektrisk väg från en strömkälla. Ett plasma bildas t ex av luft, kvävgas (nitrogen) eller argon som upphettas till mycket hög temperatur, 10 000--50 000 &#x2103;. Som plasmagas vid svetsning används vanligen argon. För att ge plasmagasen högre värmeinnehåll kan 5--7 % vätgas tillsättas. Argon används också som skyddsgas men tillförs då separat. Elektroden, som inte smälter, är utförd av volfram legerad med thorium. Eventuellt tillsatsmaterial måste tillföras separat. Plasmasvetsning används företrädesvis för svetsning av rostfria stål och icke-järnmetaller. Metoden benämns också PW (Plasma Welding). Vid plasmasvetsning bildas rök som bl.a. innehåller ozon och nitrösa gaser samt vid svetsning i rostfritt material även krom. Metoden ger upphov till mycket höga bullernivåer.
enUPTE TIG
enUPTE Tungsten Inert Gas
ILLU AFS1992_09_01.gif
ILLT Översikt över de vanligaste smältsvetsmetoderna.

svTE gasmetallbågsvetsning
svUPTE MIG-svetsning
svUPTE Metall-Inert-Gas
svUPTE MAG-svetsning
svUPTE Metall-Aktiv-Gas
svUPTE GMAW
svFK Smältan skyddas genom att skyddsgas tillförs. Gasen kan vara antingen inert eller aktiv. När inert skyddsgas används kallas förfarandet MIG-svetsning (Metall-Inert-Gas). Vanligen används argon med högst 5 % tillsats av syrgas eller koldioxid. Även helium liksom blandningar av helium och argon förekommer. MIG-svetsning används vid svetsning i aluminium, rostfritt stål, koppar och nickel, men kan också användas vid svetsning av tunnplåt, t ex bilkarosserier. När aktiv skyddsgas används kallas förfarandet MAG-svetsning (Metall-Aktiv-Gas). Vanligen utgörs gasen av koldioxid eller argon med 20 % koldioxid. Koldioxid ger i bågen fritt syre som reagerar med metaller i smältan. Även MAG-svetsning har en betydande användning exempelvis vid tillverkning av fordon och vid bilskadereparation. Vid MIG- och MAG-svetsning används kontinuerliga elektroder i trådform som antingen är homogena eller rörformiga. Svetsning med skyddsgas sker vanligen inomhus eftersom vind och blåst utomhus gör att det blir svårt att hindra lufttillträde till smältan på grund av att skyddsgasen blåser undan. Samma störningar kan för övrigt inträffa inomhus om man har för höga lufthastigheter vid punktutsug e.d. Vid svetsning i rostfritt material innehåller svetsröken höga halter ozon och krom. Metoden benämns också GMAW (Gas Metal Arc Welding). Gasmetallbågsvetsning kan särskilt vid stora elektroddimensioner utföras med rörformiga elektroder s.k. rörelektrodsvetsning. Sådana elektroder är fyllda med svetspulver som fyller samma ändamål som höljet på belagda elektroder. Vanligen tillförs skyddsgas koldioxid eller blandgas koldioxid och argon. Vissa rörelektroder är mycket rökintensiva.
enUPTE GMAW
enUPTE Gas Metal Arc Welding
ILLU AFS1992_09_01.gif
ILLT Översikt över de vanligaste smältsvetsmetoderna.

svTE elektrogassvetsning
svFK Elektrogassvetsning används vid svetsning av vertikala fogar. Fogen svetsas i en sträng. Metoden fungerar i princip som gasmetallbågsvetsning med skyddsgas. Elektroden kan vara fylld med slaggbildande svetspulver med liknande sammansättning som beläggningen på belagda elektroder.
ILLU AFS1992_09_01.gif
ILLT Översikt över de vanligaste smältsvetsmetoderna.

svTE elektroslaggsvetsning
svFK Elektroslaggsvetsning är en automatisk metod som kommer till användning vid svetsning av vertikala fogar i grov plåt. Svetsningen tillgår så att tillsatsmaterialet, elektroden, tillsammans med svetspulver matas ned i fogar som täcks av glidskor. Svetsningen påbörjas genom att en ljusbåge mellan elektrod och grundmaterial värmer svetspulvret så mycket att det bildas ett slaggbad. Därefter släcks ljusbågen och fortsättningsvis smälts elektroden genom den motståndsvärme som tillförs då strömmen leds genom slaggbadet.
ILLU AFS1992_09_01.gif
ILLT Översikt över de vanligaste smältsvetsmetoderna.

svTE termitsvetsning
svFK Termitsvetsning avviker från andra svetsmetoder på grund av att svetsvärmen alstras genom en kemisk reaktion utan att energi tillförs från en yttre energikälla. Ett användningsområde är anslutning av grova elektriska kopparledare till kabelskor. Svetsningen tillgår så att de detaljer som skall svetsas placeras i en form av grafit. Ett särskilt utrymme i formen fylls med termitblandningen som är ett pulver bestående av kopparoxid, aluminium och tenn. Pulvret antänds med en elektrisk gnista varvid kopparoxiden reduceras under kraftig värmeutveckling. Pulvret bildar därvid en smälta som är så varm att svetsgodset smälter vid svetsstället och det bildas en legering med metallerna i termitblandningen. Ett annat stort användningsområdet är svetsning av järnvägsräls.
ILLU AFS1992_09_01.gif
ILLT Översikt över de vanligaste smältsvetsmetoderna.

svTE elektronstrålesvetsning
svUPTE EBW
svFK Elektronstrålesvetsning tillgår så att en elektronstråle fokuseras och accelereras mot arbetsstycket. Elektronstrålen genereras i högvakuum från en glödkatod och accelereras i ett högspänningsfält. Metoden kommer främst till användning vid svetsning av komponenter i svårsvetsade material som molybden, tantal m.fl. i bl.a. flygplan där det ställs stora krav på svetsens kvalitet. Metoden benämns också EBW (Electron Beam Welding).
enUPTE EBW
enUPTE Electron Beam Welding
ILLU AFS1992_09_01.gif
ILLT Översikt över de vanligaste smältsvetsmetoderna.

svTE lasersvetsning
svUPTE LBW
svFK Laserstrålen utgörs av ljusstrålar som är mycket parallella. Strålningen består av vågor inom ett smalt våglängdsband, således är laserljuset nästan monokromatiskt. Svetsstället utsänder mycket intensiv strålning i de ultravioletta, synliga och infraröda områdena. Metoden kännetecknas av hög energitäthet med liten värmespridning till omgivande grundmaterial. Svetsprocessen kan också, beroende av grundmaterialets sammansättning, ge upphov till hälsofarlig rök. Metoden benämns också LBW (Laser Beam Welding). För arbete med lasersvetsning gäller Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om laser (AFS 1981:9).
enUPTE LBW
enUPTE Laser Beam Welding
ILLU AFS1992_09_01.gif
ILLT Översikt över de vanligaste smältsvetsmetoderna.

svTE gasskärning
svFK Vid gasskärning används utrustning som liknar den som används vid gassvetsning. Skärbrännaren är dock så konstruerad att extra syrgas för förbränning av metaller kan tillföras. Att metallen som skall skäras, brinner i syrgas, är nämligen en förutsättning för gasskärning. Vid gasskärning kan även gasol, vätgas, stadsgas och naturgas användas som bränngas. På senare tid har också metylacetylenpropadienblandning tillkommit. Gasmejsling är vidareutveckling av gasskärning speciellt avsedd för viss fogberedning och bearbetning av svetsfel. Höga halter järnoxider av legeringsmetall förekommer i röken. Vid skärning i ytbehandlat grundmaterial kommer röken också att innehålla föroreningar beroende av ytbehandlingen. Arbete med gasskärning på arbetsplats utgör ofta orsak till brand.
ILLU AFS1992_09_02.gif
ILLT Översikt över metoder för termisk skärning och besläktade förfaranden.
ILLU AFS1992_09_01.gif
ILLT Översikt över de vanligaste smältsvetsmetoderna.

svTE pulverskärning
svFK Vid pulverskärning används acetylensyrgaslåga med tillsats av extra syrgas men dessutom tillförs skärpulver, vanligen järnpulver för att höja temperaturen och öka skärhastigheten.
ILLU AFS1992_09_01.gif
ILLT Översikt över de vanligaste smältsvetsmetoderna.

svTE bågluftsmejsling
svFK Bågluftsmejsling används i huvudsak för att avlägsna överflödigt material på svetsgods. Bearbetningen sker med elektrisk ljusbåge mellan arbetsstycke och elektrod. Elektroden utgörs vanligen av en kopparmantlad kolstav. Det överflödiga materialet smälts i ljusbågen och blåses bort med tryckluft som tillförs genom hål i elektrodhållaren. Bågluftsmejsling kan användas på alla elektriskt ledande material. Stora mängder damm och kolmonoxid alstras. Metoden kännetecknas också av höga bullernivåer.
ILLU AFS1992_09_01.gif
ILLT Översikt över de vanligaste smältsvetsmetoderna.

svTE plasmaskärning
svFK Plasmaskärutrustningen fungerar efter samma principer som plasmasvetsen. Plasmaskärning kan utföras i hög- och låglegerade stål, i många icke-järnmetaller såsom lättmetaller, koppar, mässing, volfram och tantal. Vid plasmaskärning bildas rök som förutom höga halter partiklar också innehåller höga halter bl.a. nitrösa gaser och ozon. Processen ger upphov till ultraviolett (UV), synlig och infraröd (IR) strålning. Det finns nu på marknaden anläggningar med skärbord utformade så att skärningen sker under vatten. Då reduceras emissionen av såväl rök som buller.
ILLU AFS1992_09_01.gif
ILLT Översikt över de vanligaste smältsvetsmetoderna.

svTE laserskärning
svFK Laserskärning tillgår i princip på samma sätt som lasersvetsning. Ofta används en gas t.ex. kvävgas eller argon för att skydda grundmaterialet mot inverkan av luftens syre. Ibland tillförs syrgas för att få snabbare materialavverkning. Liksom lasersvetsning kännetecknas metoden av mycket hög energitäthet med liten värmespridning till grundmaterialet. Hälsofarlig rök kan uppkomma beroende på grundmaterialets sammansättning.
ILLU AFS1992_09_01.gif
ILLT Översikt över de vanligaste smältsvetsmetoderna.
